Människor har alltid haft ett speciellt förhållande till slumpen och turen. Vi har framställt tärningar och andra slags spel för att testa vår tur och skapa spänning för stunden. När vi spelar, oavsett om det är delvis strategiska spel som kräver kunskap och planering, eller om det är rena turspel som helt bygger på slumpen, så aktiveras olika lustcentrum i hjärnan, endorfiner utsöndras, och vi känner oss mer närvarande och levande. Detta gäller i lika hög grad som du spelar något "passivt", såsom spelautomater på nätet eller kasinot, eller hjärn-aktiverande, såsom exempelvis Texas Hold'em eller Blackjack..

 

 

För många är spelandet ett problemfritt nöje. För ett fåtal är det ett nöjesfritt problem. Det beror helt enkelt på hur man spelar och hur mycket. Det gäller att spela med måtta och ha ett vaksamt öga på sina egna spelvanor. En spelform som blivit väldigt populär och gillas av många spelare är spelautomater på nätet. Spelautomaterna bygger rent grundläggande på arketypen: den klassiska automaten som uppfans av en amerikansk uppfinnare i slutet av 1800-talet och ännu står att skåda i USA.

Men nu finns dessa automater i olika former, de är inte längre mekaniska, utan elektroniska och deras kärna består av slumptalsgenerator som generar oförutsägbara slumptal. Tal som styrs helt av slumpen och som inte gåratt knäcka eller räkna ut eftersom serien ständigt förnyas och bygger på samma slumpmässiga fysikaliska processer som vi känner ur kvantmekaniken.

Slutsatsen är att om du har tillgång till en dator och internet-uppkoppling så har du genast tillgång till hundratals nätkasinon, och tusentals olika spelautomater på nätet. Bland de mest populära spelautomaterna är de med feta vinster i form av jackpotar, och äventyrs-slotar, som baserat på något känd filmkaraktär, såsom Scarface, Gladiator eller Spindelmannen. På den här metrobloggen kan du läsa mer om spelautomater på nätet På de flesta nätcasinon får man också en bonus första gången man gör sin instättning och vissa erbjuder gratisspel första gången. Det är exempelvis helt gratis att prova spelautomaterna först, innan man börjar spela med riktigt pengar.

Många har under åren påverkat bridgen med nya teorier och konventioner, t.ex. Charles Goren, som lärde oss räkna kortens poäng inför budgivningen och Samuel Stayrnan.

 

Charles Henry Goren, född 1901, var jurist men en mycket begåvad bridgespelare, som i åratal älskade att delta i turneringar. Han kom att efterträda och överglänsa Culbertson som spelare och som »Mr Bridge«. Hans system att räkna kortens värde inför budgivningen (4 poäng för ett ess, tre för en kung osv.) gav vanliga bridgespelare en oerhörd hjälp.

 

 

 

Samuel M Stayman, född 1909, var yllehandlare och bridgevärldsmästare med stor auktoritet. Hans budgivningskonvention har blivit en av de viktigaste i bridgevärlden. Enligt denna använder svarshanden efter öppningsbudet sang budet 2 klöver för att få fram information om de egentliga starka färger som paret vill satsa på.

 

Det finns mängder av system för hur samspelet mellan parterna ska fungera, alla med sina förespråkare. Det är nödvändigt att informera motståndarparet om det system man använder, innan man delar ut korten. Det finns bridge i hela världen, en Europaliga, en Världsfederation, EM och VM arrangeras och spelet har prövats i flera olympiader.

 

I Sverige har kontraktsbridge spelats sedan 1928, då Schack- och bridgeklubben Caissa i Malmö började. Sveriges bridgeförhund tillkom 1933 och har 21 distriktsförbund med Skåne som det största, totalt i landet 700 klubbar och 15 000 medlemmar, plus 8 000 ungdomar. Culbertsons motsvarighet i Sverige på 30-talet hette Ivar Andersson och därefter har följt storheter som Mille Henriques, Putte Kock, Einar Werner, Jan Wohlin, P-0 Sundelin och Anders Morath.

 

Bridge är alltså ett internationellt tävlingsspel. Under en tävling ska alla par under en kväll kunna spela med samma kort i tur och ordning. Det par som klarar uppgiften bäst vinner. Tävlingar kan ordnas på klubbnivå en vanlig tisdagskväll men också på världsmästerskapsnivå med tusentals deltagare. Rent praktiskt tillgår det så att någon arrangör blandar ett antal kortlekar och »ger« 13 kort vardera till spelarna Syd, Väst, Nord och Ost.

 

Fyra gånger 13 kort läggs i fack med de beteckningarna i en »bricka«, gjord t.ex. av trä. I tur och ordning får de olika borden tillgång till dessa laddade brickor.

 

 Rudolf "Putte" Kock (1901-79) spelade framgångsrikt fotboll och ishockey för AIK, var landslagstränare i fotboll och hpsexpert i TV. Han blev Europamästare i bridge, 1939 och 1952, och skrev pedagogiskt om bridgeproblem.