Studier från de nordiska länderna visar att spel är lika vanligt förekommande här som i övriga västvärlden. I Norge har Rossow och Hansen gjort en stor undersökning där det framgår att nästan 80 procent av de norska ungdomarna, 12-18 år gamla, har spelat om pengar under det senaste året.

 

De svenska ungdomarna spelar ungefär lika ofta enligt den hittills enda svenska befolkningsundersökningen om spel; 75 procent av de svenska 15-17-åringarna uppgav att de har satsat pengar på spel det senaste året. En skillnad mellan Sverige och Norge är att de norska ungdomarna spelar oftare, mer regelbundet och för större summor än de svenska.

 

Detta gäller dock inte alla norska ungdomar, de flesta spelar fortfarande ganska sporadiskt och för mindre summor, medan 10 procent av de norska ungdomarna står för mer än hälften av allt spelande. I den svenska studien ser man att en ganska liten andel, 16 procent, av ungdomarna spelade regelbundet (varje vecka); att jämföras med drygt 40 procent av de vuxna. I Sverige genomför Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) årliga drog- vaneundersökningar bland elever i årskurs 9, och sedan är 2000 är frågor om spel inkluderade.

 

Dessutom har man sedan år 2004 även tillfrågat ungdomar i gymnasiets andra ring om deras spelvanor. I dessa undersökningar ser man att spel om pengar är en vanlig fritidssysselsättning framför allt bland pojkarna. Ungefär 40 procent av pojkarna såväl på högstadiet som i gymnasiet spelar om pengar varje månad, och hälften så många flickor.

 

Enligt Jacobs sammanställning av studier från USA och Kanada har spelandet bland ungdomar i Nordamerika ökat under 1980- och 90-talen. I början av 1980-talet hade 45 procent av de nordamerikanska ungdomarna spelat om pengar, medan 66 procent uppgav att de hade gjort så i slutet av 1990-talet. Enligt CAN:s undersökningar har spelandet vare sig minskat eller ökat bland svenska niondeklassare under perioden 2000-2004.

 

I den senaste undersökningen från 2005 inkluderades frågor om spel på internet för första gången, men det går fortfarande inte att urskilja någon förändring i omfattningen av spelandet bland ungdomar i årskurs 9 (18). Dessa resultat ska dock inte tolkas som att inga förändringar skett i ungdomars spelande, eftersom ungdomar som är yngre eller äldre än de i årskurs 9 inte ingått i dessa undersökningar (för gymnasieungdomar finns ännu endast uppgifter från år 2004 och 2005).